Ett äkta slott med äkta slottsspöken. Åtminstone om man ska tro på TV-programmen som spelas in på Wenngarns slott. Jag måste erkänna att jag gick och letade lite efter spökspår. Ni vet – rasslande kedjor, skelettdelar som dinglar, saker som svävar i luften, någon som andas kall luft i min nacke. Men nej, jag såg inget misstänkt. Fast om jag skulle vara helt ensam på slottet vid 12-slaget så skulle jag antagligen gå med raska steg mot ytterdörren. Jag är absolut inte rädd för några spöken men man kan ju aldrig vara helt säker…

Wenngarns slott är ett väldigt vackert slott med anor från senare hälften av 1600-talet. Här finns vacker inredning och takmålningar och en storslagen trädgård på slottets baksida och den här platsen är perfekt för fina  utomhusbröllop.

Jonas och Rebecca hade sin vigsel utomhus, på slottets baksida. Stolar hade ställts fram under en stor ek och när gästerna hade satt sig så gjorde brudparet entré med slottsparken som bakgrund. Oerhört vackert och pampigt. En av marskalkerna klinkade lite piano och det var tydligt att stundens allvar hade gripit tag i Rebecca och Jonas när de skred in mellan stolsraderna, Efter vigseln och brudskålen så bjöds det på middag uppe i slottets matsal och precis när solen gick ner bakom trädtopparna iträdgården så tog jag med mig brudparet ut för att fånga den glödande kvällssolen. Precis så där som enbröllopsfotograf vill ha det.

Rebecca och hennes tärnor, Jonas med sina marskalker. Allt blev så där bra som jag hade på känn att det skulle bli.

Rebecca och Jonas, ni var så värda att allt blev så bra, från morgon till sen kväll, och jag är så tacksam för att jag fick vara med och dela hela dagen med er.

Här är min berättelse.