Enköping, Nyköping, Enköping, Nyköping. Jo, jag har plåtat i båda städerna men varje gång jag ska åka till någon av dem så känns det som det är ren tur att jag kommer till rätt Vilken-är-vilken-Köping. Förstår inte hur svårt det ska vara. Jag dubbelkollar både en, två och tre gånger innan jag åker och det är till och med så pass illa så att jag stannar efter bara några kilometer för att kolla en fjärde gång. Vilken Köping ska jag till och är det verkligen säkert att jag ska dit?
Idag ska jag nästan till Nyköping, dvs den som man kommer till om man kör E4:an söderut (eller var det E18?). Nu ska jag faktiskt inte in till själva staden Nyköping utan jag svänger av in i skogen för att styra kosan mot en liten ort som heter Bettna. För i Bettna finns Rosenhanska Magasinet och det är där som dagens begivenhet ska äga rum. Nämligen bröllopet mellan Johanna och Martin. När man träffar dem tar det en liten stund att förstå vilken typ av förhållande de har. Är de kollegor på ett litet företag? Är de allra, allra bästa kompisar? Eller är de syskon, eller till och med tvåäggstvillingar? De är liksom oskiljaktiga på ett påtagligt sätt. Ser man någon av dem så vet man att den andra är max 115-120 cm bort. De är som de lever i ett slags symbios där den ena hela tiden kompletterar och assisterar den andra. Och detta på ett sätt som jag känner avund inför. Det är svårt att beskriva men det är så tydligt att dessa två känner varandra utan och innan, från topp till tå.
Det är lördag i början på juli och det är varmt. Skitvarmt. Så fort jag kliver ur bilen så börjar det rinna på kroppen under skjortan och från den stunden så är jag genomblöt och stundtals yr i huvudet. Dricker säkert 5 liter vatten för att inte duka under. Och så tänker jag på gästerna. Jag måste i alla fall inte ha mörk kostym på mig. :-)
Dagen börjar uppe i huset som Martin och Johanna har intagit tillsammans med sina familjer. Finkläderna ska på innan det är dags att ge sig iväg och plåta. Johanna och Martin vet hur man bäst utnyttjar en bröllopsfotograf. Vi har massor av tid på för att ta massor av bilder på flera olika platser. In i bilen, på med AC:n. En jättestor ek. Ut i värmen, ta några bilder. AC:n igen. Stopp! Såg ni björkskogen som vi just passerade? Varmt igen. Vandra genom sly och brännässlor. Spelar ingen roll. Vi ska minnas den här dagen och då vill vi ha fina bilder. Insekter, kvistar, nässlor, det går över.
Ni är så fina när ni pysslar om varandra så där som bara två genomförälskade människor kan göra. Sättet du hjälper Martin när han applicerar vaxet i håret. Dina varsamma händer när du hjälper Johanna med klänningen. Sättet ni rör vid varandra hela tiden. Ömheten i era blickar vid middagsbordet. Era tårar när vänner och familj visar sin värme och kärlek till er vid talen och spexen.
Johanna och Martin, Tack för att jag fick uppleva dagen med er. Det var helt fantastiskt. Kan vi inte göra om det igen? Lova.
Här är min berättelse.
Senaste kommentarer