Äntligen funkar mitt kreditkort igen. Pinsamt när det inte gör det, som när jag skulle fika med Mia och Mats, paret jag fotade för ett par timmar sedan. Kassörskan liksom tittade lite ängsligt på mig, på ett lite urskuldande sätt, och konstaterar ”Ditt kort funkar inte”. Hon sa inte att köpet inte medges utan att hennes kortläsare klagade på chippet. Jag klargjorde genast att kortet i princip var helt nytt och att det funkade senast igår. Hon testar igen. Läsarjäveln säger samma sak igen, typ: ”Det är något fel på ditt chip har jag ju sagt, har du svårt att fatta eller? Är du helt säker på att du har några pengar? Du kanske inte ens får lön varje månad? Du kanske helt enkelt är en helt vanlig nolla, precis som saldot på ditt ynkliga lilla bankkonto?”
– Håll käften, kortläsarelände! Jag har i alla fall en finare kamera än du har!
Känner du igen situationen? Folk bakom, i kassakön, skruvar lite lätt på sig samtidigt som de känner viss empati för den drabbade. ”Vet du vad? Jag bjuder på kaffet. Kortläsaren har varit lite krånglig och det är ju inte ditt fel”. Där står hon, blond, ung, snygg och sträcker ut sin hjälpande hand för att rädda en stackars bröllopsfotograf undan den pinsamma situationen. Det blir ju inte mindre pinsamt av att mitt brudpar är med och får uppleva helvetet.
Nu, ett par timmar senare, när jag står här med Emmi och Christofer, dagens andra blivande brudpar, så har jag berättat om min lilla incident för att förvarna dem om att det kanske händer igen. Christofer lovar att agera låneinstitut om kortläsaren och mitt kort fortfarande inte vill prata med varandra. Nu. Min tur igen. Funka, funka, funka! Ja! Skönt. Kortläsaren har gett med sig. Jag är ingen nolla. Jag får handla – utan Christofers hjälp. Pust, låt detta vara sista gången jag råkar ut för detta. Åtminstone i samband med att jag ska träffa blivande brudpar. Får nog ta med egen matsäck på kundmöten i fortsättningen. Är jag överkänslig?? Kanske lite.
Det är något fel på ditt chip har jag ju sagt, har du svårt att fatta eller? Är du helt säker på att du har några pengar? Du kanske inte ens får lön varje månad? Du kanske helt enkelt är en helt vanlig nolla, precis som saldot på ditt ynkliga lilla bankkonto?
Emmi ringde mig för ett tag sedan och på härlig mumindalssvenska frågade hon om hon och hennes blivande man, Christofer, kunde boka mig för deras bröllop senare i vår. Sagt och gjort, lite pappersfixande senare så träffas vi idag på Drottningholms slott. Vi ska genomföra deras pre shoot. Vid det här laget vet du säkert vad en pre shoot, eller provfotografering, är för något. En liten övning inför den riktiga bröllopsfotograferingen så att man vet hur det går och vad man har att förvänta sig. Emmi och Christofer har inte gjort sånt här förut men på något sätt känns det nästan så. Jag känner inte samma osäkerhet som jag brukar förnimma hos de flesta andra. Kanske är det den härliga vårsolen som hittat fram mellan förmiddagens moln eller det faktum att deras kompisar tagit hand om barnen medan de ska plåtas. Jag vet inte men jag vet att de verkade väldigt avslappade och inte minst, ”äckligt” kära.
Här kan ni kolla på bilderna från Emmi och Christofers pre shoot.
Jag tycker matsäck låter som en plan ;-)
eller kontanter :)