Johanna och jag är kompisar. Inte så att vi hänger på fritiden och så. Vi hänger mest vid kaffeautomaten på jobbet. Alltså, jobbet där jag hänger, måndag till fredag, 08:00 till 17:00. Vi är kollegor helt enkelt, och Johanna är en sån där kollega som jag fastnat lite extra för. Alltid med ett leende på läpparna och alltid hjälpsam. Hon är helt enkelt ett kap som Christoffer lagt rabarberna på. Christoffer har jag träffat som hastigast någon gång i jobbsammanhang. Kan inte påstå att jag minns det särskilt väl men jag är tämligen säker på att vi setts åtminstone en gång förut och när jag träffar honom idag märker jag tydligt att han är lika genomsnäll som hans blivande fru.
Min värsta mardröm, som bröllopsfotograf, är att något ska gå galet och att bilderna skulle bli misslyckade eller bli förstörda pga något tekniskt strul
När Johanna frågade mig om jag ville plåta deras bröllop fick jag lova att hålla tyst om det för knappt någon visste om att de skulle gifta sig då. Jag lovar att jag inte har berättat för någon annan än min fru och det räknas ju inte som om att jag bröt ett löfte. Det är faktiskt första gången som jag plåtar någon som jag känner och om jag ska vara ärlig kändes det lite extra spännande inför den här bröllopsfotograferingen. Min värsta mardröm, som bröllopsfotograf, är att något ska gå galet och att bilderna skulle bli misslyckade eller bli förstörda pga något tekniskt strul. Att det skulle hända med någon som jag känner skulle nog kännas ännu värre. När det är kompisar inblandade riskerar jag ju en livslång skuld om jag skulle sabba deras bröllopsbilder. Det har aldrig hänt och det hände inte idag heller. *Pust*
Dagens fotografering var ”bara” en porträttsession. Johanna och Christoffer ska gifta sig i gifta i Stockholms Stadshus och vi har bestämmt att jag ska spendera en timme med dem innan vigseln ska äga rum. Det är en strålande fin dag och utanför ingången står brudparen på rad. Vissa är knappt uppklädda alls medan andra tagit på sig fullödiga bröllopsutstyrslar. Här och var ser man bröllopsfotografer som ålar omkring medan de förevigar bröllopsdagen för sina brudpar. Det är tredje gången på ett par månader som jag är här och fotograferar och jag är tämligen bekant med miljöerna vid det här laget. Det finns en hel del fina platser att plåta på men det gäller också att inte vara på samma plats samtidigt som de andra bröllopsfotograferna.
Johanna och Christoffer har tagit med sig sina två, fina barn idag. Självklart ska det vara med på bild när mamma och pappa ska gifta sig. Att plåta barn kan vara en utmaning ibland beroende på vilket humör de är just då. Ibland har de inte alls lust att vara med och då får man avvakta en stund, tills det passar bättre. Idag går det dock bra på en gång. Inga problem alls. Dagens utmaning består av något helt annat. Turister. Massor av turister. Människor som rest hit från fjärran länder har kommit till Stadshuset och det verkar som de stämmt träff allihop på samma gång. Det är sjukt mycket folk så vi fick dra oss undan lite för att hitta någon vrå där vi fick vara lite mer ifred.
En timme går fort och samtidigt som familjerna kommer på plats börjar jag skruva av objektiven från kamerhusen. Johanna och Christoffer var extremt duktiga framför kameran och jag hoppas att det gick lika bra i Ovala Rummet som det gjorde på fotograferingen.
Som en vän vill jag önska er all lycka till och framföra mitt stora tack för att jag fick den äran att vara er bröllopsfotograf.
Här ser ni några av bilderna från fotograferingen.
