Hur fotar man en bebis som inte lärt sig sitta än och hur får man en nyfiken 2-åring att sitta still framför kameran? Rätt gissat – det går inte. Det hjälper inte hur man än ber och mutar med diverse härligheter. Det är som Göran Zachrisson säger ”Du måste gilla läget”, och så fick det bli.
Med diverse kuddar och med lite hjälp av mamma Nina lyckades jag ganska väl med att dölja lilla Enyas ”funktionshinder” under mycket korta stunder (med funktionshinder menar jag alltså den mycket begränsade motorik som en fem måndader gammal bebis har). Vi höll till i dubbelsängen så att hon inte skadar sig om hon välter. Jag vet, det är bara saker som ”välter” men en liten 5-månaders bebis är ungefär lika stabil som en stol som mist ett ben.
Fotograferingen ägde rum hemma i mitt hus och eftersom min fru var hemma så var jag en gnutta orolig när Neo och Enya skulle komma. Trots att jag och frugan är eniga om att vi inte ska ha fler barn så vet jag ju hur så här söta barn kan sätta fart på hormonerna. Ska villigt erkänna att det pirrar till lite extra när man håller i så fina barn men jag tror det gick bra. Hon har inte fört ämnet på tal, än…
Samtidigt som det är härligt att fotografera små barn så är det en utmaning. Det gäller att försöka lirka fram tillfällen att ta ett foto. Det finns massor av störningsmoment runt omkring som påverkar ett barn. Nya människor (och det kan ju vara läskigt), annorlunda ljud och en miljö som är olik hemmiljön.
Efter ett tag bestämde vi oss för att låta mamma Nina vara med på bilderna så fick hon agera assistent, bebishållare och mamma förstås. Med ens tyckte Enya att det lite roligare att posera. Och även om det inte blev exakt som vi hade planerat så vi blev vi alla nöjda med bilderna. Kolla själv